Den mest spännande praoplatsen

Nu har jag redan praoat på Danderyds sjukhus, infektionsavdelningen i två dagar. Och det känns som om det är det roligast arbetet som finns. Man jobbar antingen dag, kväll eller natt. Både igår och idag har jag jobbat dag och imorgon ska jag jobba kväll då man börjar kl. 13.30.
Jag känner min handledare sen innan så det var inte så nervöst när jag skulle åka till jobbet igår.
När vi kom fram till infektionsavdelningen fick jag börja med att byta om till sjuksköterskekläder. Man är tvungen att ta av sig ringar och armband m.m. för att det inte ska sprida bakterier.
I måndags följde jag mest med min handledare Åsa, tittade på när hon jobbade, fick lära mig var allting ligger, bäddade sängar, hjälpte patienterna och gav dem fika, frukost och lunch.
Vi började med att ta upp rapporter från de som jobbat natt. Vi hade tre patienter igår. En tjej som jag tycker väldigt synd om. Hon har nämligen fått blodförgiftning i fötterna, näsan och på några andra ställen. Det betyder att de delarna är alldeles svarta och kommer till slut att ramla av. Hon ligger kvar på infektionen och jag har lärt känna henne väldigt bra.
En annan kvinna kom in för att hon hade väldigt ont i högra benet. Jag följde med läkaren många gånger när han undersökte henne men han hittade inget. När hon senare fördes röntgen så fick vi reda på att hon har rektalcancer, ambcesser och annat farligt. Hon fick reda på det idag. Jag vet ännu inte vad som kommer att hända med henne. En sak är klart, man kan inte vara blodrädd och rädd för äckliga saker om man ska jobba där.
Dagen gick väldigt fort. Ibland ringde alla patienter på personalen och andra stunder hade man inget att göra.
Idag jobbade inte min handledare så jag fick följa med Annika som har helt andra patienter. Två av dem åkte hem idag. De var väldigt trevliga och jag fick följa dem ut. Jag fick också assistera för Annika när de undersökte patienter.
Det är bara två läkare på avdelningen och resten sjuksköterskor och undersköterskor. Läkarna är män och resten är kvinnor. Om man då tänker på könsroller och stereotyper som vi jobbat med så verkar det inom den här avdelningen fortfarande vara så att männen har de jobben med högre status och löner.
Jag är stolt över att jag lärt mig väldigt många nya medicinska termer och jag fattar nu i alla fall hälften av vad personalen säger till varandra. Jag har lärt mig mycket om hur man gör på sjukhus. Det finns t.ex. handsprit överallt och man tar det nästan varje minut.
Jag trodde inte man kunde ha så här kul på ett jobb. Gemenskapen är fantastisk. Man skrattar hela tiden och alla känner varandra. Man får också lära känna alla olika typer av patienter och det blir därmed ett väldigt socialt jobb vilket jag tycker om.
Jag längtar verkligen till imorgon. Just nu känner jag att jag gärna vill jobba inom vården vilket jag aldrig hade tänkt innan. Man blir så glad när patienterna ska hem och säger att vi har varit den bästa personalen de någonsin haft. Det gör en också lycklig att man kan hjälpa så många även om det inte alltid slutar lyckligt.