Fjärde dagen- Veckan får inte ta slut

Nu är det tyvärr bara en dag kvar på jobbet. Det är lite jobbigt eftersom precis när man börjat komma in i rutinerna, börjat veta vart allt ligger och lärt känna alla underbara människor så ska det ta slut. Jag skulle gärna viljat praktiserat i två veckor men man ska vara glad för det man har.
Dagen gick fort idag med. Den började som alla andra dagar med att ta upp rapporter från de som jobbat natt.
På avdelningen finns det 11 rum och jag har under dagarna haft sjuan, åttan och nian. Men igår och idag hade jag bara sjuan och åttan. Imorse mådde mannen i rum åtta väldigt dåligt och kunde inte ens andas med max syrgas. Så efter mycket jobb fick vi iväg honom till en annan avdelning där de har utrustning för sådant.
Därefter hade jag bara sjuan så det var väldigt lugnt. Man hade inte alltid saker att göra. Min handledare däremot, Åsa är jätte snäll och lärde mig nya saker, t.ex. att ta reda på trycket och mycket mer. Jag är verkligen tacksam över att ha haft henne. Hon har alltid förklarat alla svåra ord för mig, alltid berättat vad hon gör även om det tagit mycket tid för henne.
Jag har blivit säker på hur man tar tempen och allt annat som jag lärde mig igår.
Idag hade vi också brandövning. Det var väldigt annorlunda. Vi hade haft en genomgång innan och hade då gjort i ordning två tomma rum där vi skulle ha personal som skulle spela patienter. Larmet skulle egentligen gå kl. 14.00 men tio i började det tjuta. Flera stängde av syrgasen, andra ringde brandstationen och hjälpte låtsas patienterna ut. Det kom fullt med rök ur ett rum. I det rummet fanns också extra syrgastuber. Om man inte tar ut dem kan de explodera.
Fem min senare står vi på uppsamlingsplatsen med sjukhussängar och utdragna madrasser. Därefter fick vi göra hjärt- och lungräddning på en docka. Det var en otrolig upplevelse.
Brandbilarna däremot kom inte förrän efter tio minuter så om det varit riktig rök hade allt redan exploderat.
Imorgon kommer inte Åsa och jag ska då få gå med en tjej som heter Jenny.