tisdag 25 maj 2010

Jag har praoat på Kanal 75 och jag är fortfarande inte helt säker på vad de gör men det som jag har fått reda på är att de väljer och "fixar i ordning" allt som ska visas på TV och på deras
webb-tv. De första två dagarna fick jag inte göra så mycket. Jag fick mest kolla på vad de andra gjorde och kanske sköta någon liten småsak då och då.
På onsdagen fick jag däremot följa med några personer till en campingplats där de skulle filma en reklamfilm för ATG. Först fick jag bara bära massa saker men sen fick jag reda på att jag skulle få vara med som statist. Det var rätt kul. Jag fick även sköta ljuset.
De två sista dagarna blev kortare och på torsdagen fick jag bl.a sköta de där "placeringsbollarna" som syns i hörnet av bilden när det är travtävlingar på TV. På fredagen fick jag i princip vara i studion hela dagen och jag fick se när de spelade in olika program (några av programmen såg jag på kvällen när jag kom hem). Jag fick se hur de styrde kamerorna och höra det som de medverkande hörde genom deras hörsnäckor.

Jag tror att det viktigaste när man jobbar där är förmågan att kunna hantera flera saker samtidigt och att inte drabbas av panik vid stressiga situationer. Man bör nog även vara ganska teknisk och kunna en del om datorer.

Min praovecka

Jag praoade på min kompis mammas dagis (islamkt). Jag och Carro P. frågade om praoplats tillsammans. Under måndagen var jag och Carro tillsammans när vi gick in i den stora leksalen såg vi alla barn som lekte(de väntade på att alla skulle komma så att de kunde ha samling). Vi satte oss ner, då och då kom det fram några barn som frågade vilka vi var, vad vi gjorde där osv. efter samlingen hjälpte vi vissa barn med att ta på sig skorna för att gå ut på gården i den stekande solen (O_o). När det var dags att äta blev vi separerade och hon fick vara i den lilla matsalen med de minsta barnen medans jag var med de "stora" barnen. Eftersom att jag blev klar med att äta före alla de andra barnen och de i småbarns avdelningen var redan klara fick jag gå och hjälpa till med att tvätta deras händer och ansikten tillsammans med Carro sedan skulle vi gå och "natta" de, det var ganska enkelt men man blev själv trött som tur var fick vi ha en halvtimmes rast direkt efter att de somnat. När våran rast var över sov de små barnen fortfarande, så vi gick till de äldre barnen, de satt och pysslade så vi ritade lite men det blev mest klotter. När alla småbarnen hade vaknat gick vi ut igen och stannade kvar där tills föräldrarna kom och hämtade sina barn en efter en.
På tisdagen fick jag höra att Carro skulle flytta till ett annat dagis i närheten (det var fortfarande samma dagis men ändå inte....lite svårt att förklara). Halva dagen var jag med de stora barnen och andra halvan var jag med de små inget speciellt hände då det var ungefär som på måndag förutom att barnen lekte mer med mig ^.^ och att jag skulle ha med mig matsäck på torsdagen det är förskolans dag då så vi skulle på en "utflyckt" till husby gård och leka lekar där med de stora barnen.
På onsdagen var jag med de små barnen hela dagen (-.-'). Det var soppa till lunch så alla blev nerdränkta i soppa från topp till tå bokstavligt talat, så jag hjälpte till med att byta kläder på några sedan gick vi ut på en lång promenad, när vi kom fram tog det inte lång tid tills alla hade somnat ^^.
När jag vaknade på torsdagen öppnade jag kylskåpet och såg att mamma inte köpt någon matsäck till mig och hon svarade inte på mobilen heller. Som tur var träffade jag papppa på vägen så jag hann springa till ica och köpa något snabbt och kom i tid dessutom! Vi var ute hela dagen och det var stekhett ute vilken tur att jag hade min keps, när vi kom tillbaka till dagiset var alla trötta men efter 5 minuter blev dem pigga igen och vi gick ut till gården och avslutade dagen där.
På fredag är det "islamdag" det innebär att tex under samlingen istället för att sjunga barnvisor så "läser" vi koran och ber. Fredag är också "filmdag" så vid slutet av dagen såg alla på en barnfilm (men ingen var särskillt intresserad av filmen efter att de fått kanelbullar och saft). När nästan alla barn hade gått kom en av personalen och gav mig en påse och sa att det var från all personal när jag öppnade den senare samma dag så var det en liten present ask däri när jag öppnade asken var det en klocka som kostade 198:- (på rea) och Carro hade fått ett par örhängen. När jag var på väg ut ur dagiset var en av de mindre barnen vid dörren (han är 18 månader) och vinkade av mig med det största leendet, det fick mig att inse att jag kommer att sakna de väldigt mycket vilket jag inte trodde i början av veckan.
Under den veckan lärde jag mig att det är väldigt jobbigt men samtidigt roligt att ta hand om barn men det är inget man vill jobba men! (>.<)
Jag hoppas att jag får se de snart.
//Fatima// (*^__^*)V

måndag 24 maj 2010

Stänga blogg (som du kan ha startat av misstag)

Problemlösning
Jag har uppfattat att flera av er haft problem att logga in och vissa "av misstag" startat en "egen" blogg. För att avregistrera den. Gör så här:
  • Logga in på bloggen
  • Gå till "inställningar"
  • Fortsätt till "grundläggande"
  • Överst på den sidan finns "avsluta bloggen" ikonen.
  • Följ instruktionerna

Om du inte fått någon inbjudan. Kontakta mig så att jag kan kopiera din korrekta adress och lägga in den bland inbjudna.

söndag 23 maj 2010

SISTA DAGEN

På fredag var det sista dagen för min prao. Tyvärr kunde jag inte skriva direkt på fredag efter praon p.g.a. några problem.

Sista praodagen började som alla andra dagar men slutade lite annorlunda. Jag började som vanligt klockan 10:00 med att plocka varor och hjälpa till med andra småsaker. Efter det tog jag lite lunch vid klockan 12.00 fram till klockan 13:00. Efter det så började jag jobba igen och samtidigt prata med mina arbetskamrater. De berättade lite om hur man utbildar sig till apotekare och reception. För att bli reception så måste man läsa tre år på universitetet och om man vill bli apotekare så ska man läsa fem år vid universitetet. Sedan fick jag mer information om hur och var man gör mediciner och sedan hur man planerar det innan man gör någonting. Vid klockan 15:15 så tog jag lite fika och sen ville min arbetsgivare prata med mig. Vi pratade lite om veckan och vad de tyckte om mig. Jag fick ställa några frågor och fick lite information om vad de gör under dagen och vilka planer de har nu. Efter det så började vi fylla i pappret som ska lämnas in på måndag till Roger och några andra papper om vad jag tycker om dem, fast det var deras papper och de ville veta lite om vad jag tyckte om stället och vad jag har lärt mig under veckan och vad jag tycker om dem.

Efter det så gick jag tillbaka till arbetet men den här gången fick jag stå vi kassa och hjälpa människor med några saker, fast en av mina arbetskamrater ställde sig bakom mig och sa till ifall jag gjorde något fel. Efter det så kom min arbetsgivare och gav mig två presenter och tackade mig för det jag hade gjort under veckan. Vid klockan 17:00 fick jag en kram från alla mina arbetskamrater och gick därifrån. Det såg nästan ut som en dramatisk film, hahaha skojad bara. Jag lämnade Apoteket men ett stort leende och önskade alla lycka till.

Jag gillade verkligen min arbetsplats och alla mina arbetskamrater där. De var mycket snälla och hjälpsamma mot mig.

Veckan gick verkligen fort och jag skulle gärna vilja praoa där en vecka till med dem.

Vi ses på måndag allihopa och jag vet att hela dagen kommer vi alla att berätta om vår prao vecka m.m.

Med vänlig hälsning: Sivan Taha :D





















Nu har vi praoat klart och det har varit väldigt roligt. Jag vet redan nu hur det känns och jobba ungefär. Och vissa dagar blev man väldigt trött efter en hård dag på "jobbet". Vi fick jobba mycket i lagret, ute i affären, bygga saker. Och det är väldigt varmt i hela butiken så man blir trött snabbt, och så bär man saker och det är också jobbigt. Men det har inte bara varit jobbigt utan väldigt roligt. Det har varit utmanande och en fantasktisk upplevelse som jag gärna gör om igen. Men det dåliga med att vi bara praoa 1 vecka och det var då man lärt sig alla rutiner. Om man fått vara där 2 veckor hade vi säkert fått jobbat mer och lärt oss mer. Men 1 vecka var bättre än ingenting. Efter praoen har jag verkligen fått känna på att få jobba, det är ganska tufft. Vi träffade många snälla och härliga personer på Toysrus. Jag fick väldigt bra omdöme och jag blev väldigt glad över det. Jag har även mognat lite och är lite seriösare. Och just nu vill jag börja sommarjobba där men tror inte det kommer gå för vi är inte 16 ännu. Men praoveckan har varit lärande och jag hoppas vi får göra detta någon mer gång.



Här får ni 2 bilder på ett hus som jag, Derya och vår handledare byggde, och även en pool som vi alla tre hjälptes åt att bygga.














Fredag, sista dagen.

Jag hade inte tillgång till datorn på fredagen och lördagen, eftersom jag var bortrest direkt efter min prao-dag slutade. Därför tänker jag istället nu (på söndagen) skriva om min sista dag med de små liven i förskoleklassen FB.

Efter en god natts sömn och vila som en följd på den hektiska dagen innan gick jag än en gång till min så kallade arbetsplats. Ty idag var dagen vi skulle på utflykt till Naturhistoriska Riksmuseet!
Resan gick hyfsad, frånsett det enda barnet i klassen med .. Lite speciella behov .. så skötte sig de flesta riktigt bra. Vi åkte tunnelbana till T-Centralen bara för att sedan byta linje och åka till Universitetet, där vi steg av och i ett (vackert uppställt) led (som jag hjälpte till att organisera) marcherade iväg till våran destination.
.. Nu hade jag skrivit dagen innan att det skulle vara ganska jobbigt att gå till ett museeum tillsammans med småbarn, med tanke på att barn har en tendens att gå iväg på egen hand i stora byggnader. Men det gick faktiskt väldigt bra. Ibland kanske någon försökte gå och kolla i en annan monter, men det räckte med att säga till dem vänligt, så log de generat och sprang tillbaks till Mia, läraren, och fortsatte lyssna på det hon gick igenom.
Till och med på lunchen, då de fick leka på en park precis utanför museet lyckades dom hålla sig från att hamna i bråk med varandra, jag var väldigt överraskad, för de hade varit så vilda de flesta andra dagarna. Men tydligen förstår till och med dem här småttingarna var gränserna går. ( Till skillnad från min klass ibland, host.)

Efter utflykten då vi kommit hem var jag som vanligt på fritidshemmet, men jag fick sluta ganska mycket tidigare eftersom min handledare på arbetsplatsen tyckt att jag varit väldigt duktig under resan med att hålla koll på barnen.

Synd att prao-veckan nu är över, hade varit kul att få lite mer av den. Visst kan småbarn vara jobbiga, och att vara lärare är inget yrke för mig, men det var mycket lättare än skolan. Jag fick ju trots allt leka med barnen jätte mycket, utan bekymmer för eventuella läxor jag kunnat ha glömt!
Nu såhär på efterhand kan jag inte med gott samvete säga att jag lärt mig något, för det har jag inte. Däremot så har jag fått mycket bättre tålamod, och jag har blivit lite mer initiativ tagande också. Det har varit ganska intressant att vara med om den utvecklingen, och att agera förebild för småbarn gjorde mig lite mer medveten om min plats i samhället, det fick mig verkligen att inse att när sådana här sexåringar ser på oss äldre, så tror dem att det är så man ska vara, och med det anpassar sig (inte alltid helt rätt) efter oss. Vi måste verkligen sköta oss bättre, annars kommer den yngre generationen bara bete sig ännu värre.

Och med det sagt så väntar jag ivrigt in sommarlovet, då jag kan få slappna av efter denna terminen, det är ju trots allt bara en och en halv vecka kvar.

Det var allt från mig, tror (och hoppas) jag.
(Antagande att vi inte använder bloggen något mer.)

Sammanfattning...

Jag är lite sent ute eftersom jag har varit på läger hela helgen.
Fredagen var väldigt rolig. Jag lärde känna en kvinna som har ALS väldigt bra. ALS är en sjukdom som gör att man blir mer och mer förlamad och till sist dör man. På henne har sjukdomen satt sig i halsen så hon kan inte prata och måste äta genom peg (slang till magsäcken). Men hon är väldigt roligt och kommunicera genom att skriva. Jag fick prova på att mata henne genom peggen vilket var väldigt spännande. Hon skrev hela tiden, skrattade och skämtade. Hon är så glad även om hon vet att hon kanske inte överlever sommaren. Hon sa att hon är färdig, och vill helst dö nu när det är som vackrast.

Jag har verkligen lärt mig mycket under praon. Jag har fått en inblick om hur man jobbar på sjukhus. Det har varit en underbar vecka.
Jag har märkt att det gäller att man kan fatta egna beslut och dra egna slutsatser. Det är väldigt viktigt eftersom det ibland kan vara akut. Då kan man ju inte sova på det utan beslutet måste fattas. Man får däremot inte dra för hastiga slutsatser eftersom det kan försämra patientens tillstånd.
Om man jobbar inom vården gäller det att man tycker om att jobba med människor, och måste då ha empati. Det gäller att ha lite logisk- och analytiskförmåga, då man ofta får frågeställningar som t.ex. Varför blir det så? Så att man kan rätta till felet.
Man måste känna egen drivkraft och verkligen kunna samarbeta med sina kollegor.
Alla de här förmågorna har jag fått öva på och känner mig bättre på det. Jag har också som jag sade förut, fått mer självinsikt, självförtroende och tar för mig mer.

lite sent..

Jag börjar nog med att sammanfatta torsdagen, då jag inte hann skriva ett inlägg p.g.a. händelser jag senare förklarar...
Trots att jag började "jobbet" kl. kvart i 9 blev jag väckt kl. 6 av min familj, för att de skulle hinna uppvakta mig och ändå hinna till jobbet. Jag vaknade helt oförberett upp med otroligt ont i halsen, men jag gick upp ändå. Jag och Felicia kom till Sagogården i tid och så fort jag kom in genom dörren stod nästan alla barnen i hallen tillsammans med en av mina arbetsgivare och sjöng "Ja må hon leva" för mig, och de hade ritat på griffeltavlan och allt var jättefint. Jag blev jätteglad och lite rörd :P
Sedan åkte vi in till gamla stan och gick på stadsvandring. Vi gick bl.a. upp till Storkyrkans klocktorn, vilket var bland det läskigaste jag gjort i hela mitt liv... Plankorna var samma som från 700 år tillbaka, mörka och med sprickor i. Utrymmet var trångt och mörkt, och trapporna tog ALDRIG slut! Vi kom bara högre och högre upp och jag fick mer och mer panik. Dessutom var det typ fem barn som grät och skakade av rädsla, och jag var tvungen att trösta dem när jag själv höll på att dö! En av de stampade i golvet jättehårt varje gång hon blev rädd, och jag var nära på att skrika på henne för jag trodde på riktigt att golvet skulle gå sönder, och vi skulle trilla ner och dö...
När vi äntligen kom ner var jag yr och illamående, konstigt för jag minns inte att jag varit höjdrädd förr. På vägen hem hade jag så ont i halsen att min arbetsgivare skickade hem både mig och Felicia.
Nästa dag var det ännu värre och jag kunde inte äta eller dricka så jag gick till vårdcentralen och fick penicillin, jag har halsfluss, aj.
Jag blev tvungen att sjukskriva mig på fredagen, jag förstod att jag inte kunde gå, men jag blev ändå ledsen, jag ville så gärna vara där sista dagen...
That's life, I guess

Nu är prao veckan slut...

Nu är prao veckan slut, och imorgon är det skola igen. Yaay... not! -.- Att praoa har varit jätteroligt och lärorikt. Att ha praoat på förskola och fritidshem tror jag är en bra merit inför framtiden. Det bevisar att man framför allt har tålamod, för det tror jag är den viktigaste egenskapen när man arbetar med barn. Det är många som vill ha ens uppmärksamhet samtidigt och utan tålamod kan det bli riktigt jobbigt... Sedan tror jag också det är väldigt viktigt att vara lekfull och fantasifull, så att man kan leka med barnen och ha kul med dem. Det är även viktigt att gilla det man arbetar med, men det gäller ju alla yrken. Om man inte tycker om att jobba med det man gör kan man framstå som uttråkad och otrevlig.
Annars har det varit en bra upplevelse att få prova på att jobba. Jag tror att jag kommer ha användning av det jag har lärt mig under veckan när man sedan ska till exempel sommarjobba. Jag tror att det yrket jag valde passar mig ganska bra. Jag har väldigt mycket fantasi och ganska mycket energi så jag orkar hålla igång och leka med barnen hela dagarna. Det är roligt att se hur barnen resonerar och kommer överens. Det mesta tror jag funkade rätt bra, men om jag fick göra om det skulle jag vara lite socialare och mer utåtriktad.

höhö

I fredags var det sista dagen i jobbet, jag hade precis blivit van med rutinerna, och kommit nära barnen. Så enligt mig så borde vi ha två veckor på praoen. Jag har lärt mig mycket efter den här upplevelsen, som att man behöver ha mycket tålamod med att vara "dagis fröken", och jag insåg inte förän dagen jag slutade att jag skulle sakna barnen så mycket. För varje dag efter jobbet så hade jag alltid barnens ansikte i mitt huvud.. -.-
Och det mesta jag pratar om just nu är barnens handlingar o.s.v..
Och nu förstår jag att man inte kan välja en speciel barn som man har som sin favorit eftersom det går bara inte att välja en, för alla äär beeeeeeeezt

Nu är det slut - tillbaka till skolan...

Fredagen var en helt okej dag för mig. Jag fick jobba frukt- och gröntavdelningen och det var inte så slitsamt som jag trodde att det skulle vara. Jag kom dit och de satte mig genast i arbete. Jag fick börja med att plocka bort alla dåliga tomater som var ute i butiken och det var faktiskt väldigt kul eftersom jag fick slänga ner dem i en låda och då gick vissa sönder. När jag var klar med det fick jag fylla på med nya fina tomater. Efter tomaterna var det dags för mig att plasta in dillen, det var rätt så kul men jag blev klar efter ungefär en halvtimme och då trodde jag att jag var klar med inplastningen. Då fick jag en till jättestor låda med persilja som också skulle plastas in. Det tog lite längre tid, jag hade nog tröttnat på det då men jag fortsatte tills jag var klar.

När jag var klar fick jag följa med en kollega upp till lagret och där slängde hon skräp från alla papperskartonger. Jag fick inte slänga skräp eftersom man var tvungen att vara 18 år så jag tittade bara på när hon slängde skräpet. Jag frontade alla påsar och sådant när vi kom tillbaka från lagret. Efter allt beröm som jag fick av mina kollegor när jag var klar med frontningen gick jag på lunch.

Lunchen varade som vanligt i en timme så klockan 13:00 var jag tillbaka vid frukt- och gröntavdelningen. Då fanns det inte så mycket jobb, jag fick mest gå runt och kolla mig omkring. Jag tog lite eget initiativ och plockade bort massor av frukt som var lite dålig. Det blev mycket roligare när jag kom på att man kunde stå ifrån containern och spela lite basket med frukten som var dålig. Jag missade containern några gånger och då ramlade frukten ner på golvet men den orkade jag inte plocka upp (förlåt till städaren...). Jag fick plocka upp massor av varor lite senare bl.a. basilika som dem hade extrapris på. Min eftermiddag bestod alltså av att plocka upp varor och hjälpa kunder, vilket var helt okej.

Om jag skulle betygsätta dagarna i skala 1-5 skulle det nnog bli såhär.
Måndag (mejeri): 1
Tisdag (kolonial): 4
Onsdag (övervåningen): 2
Torsdag (bröddisken): 5
Fredag (frukt och grönt): 3

Jag har behövt vara väldigt social och trevlig mot alla kunder och jag har även behövt ha ett väldigt bra tålamod, eftersom jag har fått göra saker som man lätt kan tröttna på. Det här blir nog det sista blogginlägget i den här bloggen så jag säger tack för mig!!!

lördag 22 maj 2010

Sista dagen

Idag var det sista dagen på praoen för mig. Åkte till Sundyberg och träffade min "mentor" och hans flickvän. Vi gick en promenad på fem minuter till studion och när vi var framme började vi fixa kablar och lampor i studion. Sedan gick vi in till kontrollrummet och fixade ljuset. Jag fick en lektion om hur man sänker och höjer ljus. Föresten, vi filmade "Lotto" - dragningen till Sommarkrysset, så om någon tittar på det ikväll, vill jag bara påpeka att jag fixade ljuset i bakgrunden :P
Kommer sakna teamet, kamrorna, kontoret, ja allt.

Bild 1: Bollmaskinen (saken som gör dig rik)
Bild 2: Programledaren brukar stå vid bordet
Bild 3: Kontrollrummet

Sammanfattning av hela veckan

Hej,
första dagen var så roligt! Jag var inte så nervös trots att jag trodde att jag skulle vara det.
Jag tycker att det är väldigt synd om vissa människor som blir tvungna att äta sig propp mätta på morgonen för att inte bli hungriga och må dåligt under dagen för att senare åka hem och äta middag. Min affärsbiträde blir tvungen till det här för att det bara är hon som ska jobba den dagen och på tisdag och på fredag i affären så hon tar aldrig ta rast. Förutom när kunder inte är där. Men saken är den att kunder kommer när som helst så man är inte riktigt säker på om man kan gå och äta en hamburgare eller något snabbt precis bredvid affären. Då kan ju kanske folk göra brott. T.ex. ta hennes pengar från kassaapparaten. Den risken kan man inte ta.
Men det finns en kvinna som kommer på onsdagar och på torsdagar. Då jobbar inte vår affärsbiträde.

I måndags började jag med att hälsa på Eva ( vår affärsbiträde) och hon är så snäll!
Hon berättade för oss att om vi inte har så mycket att göra under dagarna kan vi bara gå hem tidigare. Men det blev aldrig av , eftersom att vi hade så himla roligt där.
Mitt första uppdrag var att lägga små barnkläder i ordning. Och där efter fick vi till uppdrag att sköta ett par beställningar. Vi fick gå till ett par hyllor med alla möjliga olika sorters djur och fåglar och längre bort fanns en hylla med smurfar. Vi fick sedan en bok med alla djuren och smurfar på och under alla de stod det ett antal siffror. Med hjälp av siffrorna kunde vi skriva ner de på ett papper t.e.x Noshörning , storlek liten, 13609, . Då skrev vi ner siffrorna på pappret för att det behövs mer av noshörningar.Och vi skulle titta igenom ALLA djur sorterna,
t.e.x ''noshörning liten , okej då måste vi kolla efter det på hyllan.. 1, 2, 3 st .. nej det behövs mer. '' och då skrev vi ner det på pappret. Sedan blev det noshörningar, stora. Så om ni förstår, var det väldigt mycket att kolla igenom..
En efter en på hyllan och skriva ner siffrorna på ett annat papper med alla sorters djur tog jättelångt tid men det gick smidigare tack vare att Matilda och jag delade på jobbet. Hon letade efter djuren och såg hur många det fanns på hyllan och om det behövdes mer, sa hon siffrorna som fanns dessutom fastklistrat på själva djuren. Då skrev jag ner siffrorna på pappret. Det låter kanske lite komplicerat men det blev lättare och lättare sen när man hade gjort det ett bra tag :) .Dagen blev slut och varje dag när vi skulle komma hem kom vi hem först efter två timmar. För att det tar ungefär en timme att gå från gamla stan till t-centralen. Där efter åka från t-centralen till kista tog 20 minuter varje dag! Och att gå hem kanske tog en kvart. Att läsa det här må vara jobbigt, men det var dubbelt så jobbigare att uppleva det. Hahaha :P men det var kul ändå för att det var så fint väder hela veckan! Undra hur varmt det blir på sommaren?
I Tisdags var det ännu mer komplicerad dag. Vi fortsatte med att fixa beställningarna. Det blev inte så mycket mer än det. Men det tog oss hela dagen faktiskt. Det var lugnt och kul dag. Eftersom det inte är en så stor affär. Det är ett litet och gulligt ställe. Det kommer jämt turister in i affärer och mammor med sina små bebisar. Ibland pappor med sina bebisar. Ibland brukade jag hälsa på kunderna för vi var så inne i vårt jobb att det inte alltid fungerade. Men bättre än aldrig.
När vi var klara med att göra vårt jobb, så fick vi bygga ett trä skelett som såg till slut ganska konstig ut men Eva hängde upp den sedan vid ett fönster.
Det som var ganska roligt med själva jobbet denna vecka var att man fick umgås med någon som man hade känt tidigare.
Och det bra med jobbet var också att vår handledare var oerhört snäll.
I onsdags kan man säga var både roligt och komplicerad.
Vi gick och åt lunch ungefär klockan 12.00 och kom tillbaks till jobbet klockan 13.00 varje dag.
Alla dem sakerna vi hade beställt kom levererat till oss och vi satte genast igång och la alla sakerna i hyllorna. Matilda fick lägga alla djuren i fem hyllor. Jag hjälpte lite i början men sedan fick jag börja med att lägga smurfarna i hyllorna. Och sedan fick jag öppna vissa paketer och bygga ihop de och lägga de i hyllan. För vissa smurfar var redan klara och jag behövde bara lägga de där. Men det svåra var att det satt fast ett litet böjt papper med siffror på varenda smurf och när jag skulle lägga ihop smurfarna ramlade de hela tiden..
I Torsdags var det ganska lugn dag och Nora visste inte vad mer hon skulle ge oss för vi jobbade fort.
Men sedan fanns det ett jobb kvar som gick ganska fort. Vi skulle fixa beställningar av små finger dockor. Varenda sort fanns i varsin låda på. Och på lådorna stod det ett namn som t.e.x. '' Rödluvan'' i en låda och ''Vargen'' i en annan.
Den här gången gjorde vi bara en sak inte som den förra beställningen i Tisdags. Vi skrev bara namnet som stod på lådorna i ett papper. Vi sa adjö till Nora för vi skulle inte ses efter den dagen.
I Fredags kan man säga var minst sagt roligt!
Vi hade fått fingerdockorna som vi hade beställt igår. Och när vi hade lagt de i lådorna åt vi mat och därefter fick vi blåsa jätte bubblor utanför affären och vi lyckades få några folk att komma in i affär för det.
Det var fullt av skratt i vår affär under hela dagen :D Matilda har lagt ner några foton och videoklipp som ni kan kolla på!
Eva berättade den dagen också att vi hade fått henne att tycka att hon kan låta andra också få praoa hos henne eftersom det gick så bra. Vi gav henne tro till det.

Veckan har inte kanske varit så lärorikt men vi lärde oss hur man jobbade i kassan och hur man gör beställningar! Och bäst av allt: Det var hur roligt som helst där och samtidigt lugnt. Vi fick sommarjobba där om vi ville sa Eva, men vi kommer definitivt hälsa på där igen! Varför fick vi inte praoa en vecka till ? Det kändes inte som om det var sista dagen i fredags.. Nu har man blivit så van att gå den vägen till jobbet och vakna den tiden och det ene och det andra..
Hursomhelst , jag rekommenderar er alla att gå och jobba där eller praoa där.
Någonting jag inte visste var att det skulle bli så roligt där och vilja liksom gå tillbaka dit!

hejdå!

Sista prao dagen

Igår var sista prao dagen. Det var jätte kul att jobba på toys'rus, kommer sakna att jobba där, det kändes verkligen som om vi skulle fortsätta jobba veckan efter.Det har vart intresserande och skulle hellre vilja att det vart två veckor. Det jobbiga var att det var så varmt inne i lagret. Det som skulle va jätte kul är att om vi fick sommarjobb där den här sommaren, men man måste ju vara 16 år säger många men vet inte det än. Jag tycker att jag gjort allt som de sagt och jag fick bra omdöme från vår handledare. Det var en bra träning för nu är man förberedd för vad som kommer.
Hejdåå:)

Prao, sammanfattning

Hej!
Jag har praoat tilsammans med Tina i Kalikå inne i gammla stan, vi har haft en jätte trevlig praotid och jag hade gärna velat vara där ännu längre!
Första dagen kom vi en halv timme tidigt men det dröjde inte länge tills vår handledare Eva kom och öppnade för oss.
Det allra första vi fick göra var att vika och sortera barn kläder efter storlek. Sedan fick vi göra beställningar på små leksaksdjur som var handmålade och små dockor. Resten av den dagen gick åt till det.
Vi gick på lunch vid 12 och kom tillbaks kl. 13.00 alla dagar.
Andra dagen fortsatte vi med beställningarna och sedan fick vi sortera bland de mjuka dockorna och djuren. Efter det tog vi lunch och sedan gjorde vi beställningar på leksaks smurffar. När vi var klara med det fick vi bygga upp ett trä skelett som sedan skulle hängas upp vi fönstret.
Nästa dag fick vi beställningarna och började ställa upp de på hyllora, Tina tog smurffarna och jag tog djuren. Allt fick inte plats i hyllan men de ställde vi undan för att man senare kunde ställa fram de.
Fjärde dagen fortsatte vi med att ställa upp smurffarna och djuren. När vi var klara med de så ställde vi fram beställningarna av de små dockorna. Det tog inte mer än en halv timme. I Kalikå hade de också beskrivningar och material till några av deras mjuka dockor och djur så att man själv kunde sy sådana. Vi fick göra beställningar och sortera bland de och några fingerdockor också.
Den sista dagen hade vi fått beställningarna och började ställa upp de. Efter det gick vi och åt och när vi kom tillbaks så fick vi blåsa jätte stora bubblor utanför Kalikå och det var många som stannade för att titta eller fota.



Griftegården blev blåst!

!OBS! Skrev på lördagen p.g.a. jag var för trött i fredags !OBS!

Idag har jag blåst med hjälp av en lövblåsare. Blåst som bara den! Jag började med att komma dit på morgonen och arbetsledaren sa till mig att blåsa ute på deras parkering för kyrkobesökare.
Jag blåste bort: damm, kottar, stenar, något brunt som faller ifrån björkträd, m.m.
När jag blåste bort dammet så blev det inte lite utan ganska mycket…
Då man har vinden mot sig blir man smutsig men med solglasögonen på slipper man blunda!

När jag är färdig med att blåsa parkering så var det dags för pausen vid 9.00.
Efter man hade blåst blev man ganska smutsig men det värsta var då man skulle snyta sig…
Varken genomskinligt eller gult/grönt snor. Det var HELT svart… Min reaktion var ungefär:
”Åh… svart snor något nytt. Undrar vad nästa blir? Grått kanske.”

Efter pausen så körde jag omkring med barnvagnen, det är en blåsmaskin som är på två hjul och blåser genom en öppning på vänstersidan. Den kallas för barnvagnen för man går sakta omkring med den. Folk som kom förbi fick sig visst en liten ”vind” på sig själv. Synd att det inte var någon snygg tjej med kjol…

Rasten vid 11.00 så blev man bjuden på rabarber paj och glass, det var GÖTT! Själv hade jag med mig muffins med citron kräm i. Arbetsledaren cyklade bort på rasten medans jag åt och hämtade en solros och en kvistros åt mig som tack för att jag var till en bra hjälp. Båda blommorna var gula och passade bra ihop!

Sedan var det dags för mig att gå omkring med lövblåsaren på ryggen och med solglasögon som sitter starkt åt på näsan och blåsa bort det som ligger på vägen. Själv tyckte jag att jag var ganska cool. En tonåring gå omkring med en lövblåsare, ha solglasögon, bar överkropp för att vissa musklerna… En fördomsbild bara.

När man blåser med lövblåsare så kanske det är svårt att blåsa bort en grästorv eller en sten. Ifall man har fantasi (som jag har) ställer man sig och riktar utsläppet mot torven. Man har ena handen som håller i utsläppet och andra som tar upp solglasögonen lite grand och säger något. Då man säger något tar man full gas och torven blåser bort. Man tänker att man är en maffia och ska skjuta en tjallare. Ganska kul tycker jag! Ifall man inte gör något blir det ganska lååååååååååååååååååångtråkigt.

Vid 13.00 rasten skulle arbetsledaren ta ut en ”gå tidigt eftermiddag”. De har 8 stycken sådana dagar under sommaren. Så jag tyckte att jag också kunde ta ut en och det tyckte arbetsledaren bra om så jag slutade 13.00 idag :P.
Allt har sitt slut vilket är lite tråkigt men någon dag ska vi ju dö!

fredag 21 maj 2010

Sista praodagen

Idag upplevdes sista dagen i prao och då var denna lärorika ``vecka´´ slut. Vi började klockan 9 idag och vi fick följa med ut och leverera en beställd vara. Det kändes verkligen som lön för mödan, för det hårda arbetet man lagt ner på att få ut informationen om hemsidan. På vägen dit fick vi bevittna något helt magiskt. Ett rådjur hade nyss fött två ungar och de kunde knappt gå. Vi bara väntade i bilen och iakttog dessa små varelser som var otroligt vackra och gulliga.

Efter leveransen postade vi några flygblad i ungeär timme men inte lika intensivt som dagarna innan. Vid 12-tiden åkte vi in till stan för att äta sushi-buffé och det var väldigt gott. Jag blev lite besviken dock för man fick ``endast´´ ta 36 bitar och jag kände att jag kunde få i några till, men annars var det jättegott.
Efter lunchen hade det varit tänkt att vi skulle vara lite i butiken på drottninggatan men tiden bara rann iväg och vi fick sluta lite tidigare som givetvis var skönt.

Sammanfattningsvis har många förmågor satts på prov men om jag måste välja tre så har definitivt ``Jag själv´´ - med självdisciplin och drivkraft som verkligen behövdes när det kändes som tungast under postningen.

``Den språkliga förmågan´´- När vi skulle övertyga personer på stan om hur bra multivitamin-drickan var och varför vi tyckte de skulle köpa den. Även frågeformuleringar till handledaren och de anställda som jobbar där.

``Lära för framtiden´´ tycker jag defintivt har deltagit eftersom vi verkligen fick se hur ett företag jobbar inom PR-delen på ett ekonomiskt vis. Alla begrepp vi har lärt oss kommer vi säkert ha nytta av i framtiden. Vi tog lära av våra misstag inom postningen och förbättrades dag för dag. Det är viktigt att se vad man gjort fel och göra något bättre av det nästa gång.

Annars har den här praoveckan varit jätterolig,lärorik med god mat och strålande väder alla dagar.

The End

Då var prao veckan slut.. Kommer faktiskt sakna det men det är ju trots allt två veckor kvar av skolan så det känns skönt att veckan är över. Idag kom mamma förbi en sväng men stannade bara i 10 min. Chefen sa att han skulle prata med mig efter att jag slutat men han gick på något möte så vi får planera en tid i veckan. Hoppas han har bra nyheter! Jag råkade tabba mig idag, jag tog mat till fel kund och min andra chef blev väldigt arg men han hade glömt det efter bara 30 min. Kommer sakna koken mest av alla, han var alltid så omtänksam och snäll. Och vem kan glömma de goda maten han lagar!? jag har ätit Djujeh hela vecka, det är kyckling spätt med ris. För gott..

en bild i mina jobbkläder

Det här är en staty på Arash Kamangir, han var den som satte Irans gränser under första världs kriget. det kostade typ 600.000 kr! Och den är jävligt cool tycker jag :D

Tredje dagen

Jag har praktiserat i 7-eleven i 3 dagar nu på Östermalm med en kille som heter typ Nicklas el något. Det har varit jätte jobbigt, de ganska stressit ibland och man måste böja sig ganska mycket så man får ganska ont i benen och ryggen. Första och andra dagen var ganska långsam fanns inte direkt något att göra och jag fick sluta lite tidigare. Men den tredje dagen var jobbig de fanns hur mycket som hälst att göra som att sortera snus paketen (luktar för skäbish). Fronta varor, fylla på frysen, baka muffins och sånt.

torsdag 20 maj 2010

Vi närmar oss ett slut

Jag har inte bloggat på hela veckan så det betyder att vi närmar oss slutet av praoen. Jag har märkt att i resturang branchen så är det mycket mer stressigt än vad jag trodde. På lunch tiderna så kommer det ca 60 personer. och eftersom persisk mat alltid är varmt så bränner man sig när man tar de stora tallrikarna till borden. Att stå vid kassan får jag inte göra och det vill jag knappt själv, för vi alla vet hur jag är i matte. Redan efter andra dagen började jag få vanor i resturangen. Varje morgon när jag kommer till jobbet så tar jag trasor och rengör borden utomhus sen går jag till våran kok och hjälper till att hälla youghurt i skålar, sedan kommer chefen och då kommer kunderna. Man ska alltid vara artig mot de och att le är ett måste. När de ätit klart går man fram och frågar varsam om de är klara med maten, om de är det så tar man tallrikarna och senare eskorterar de till kaffe och te hörnet. Eftersom vi måste ha svart från topp till tå så slår värmen hårt. Idag var det överdrivet varmt och jag mådde mycket dåligt så jag fick gå hem 15 min tidigare. Det är inte mycket mer jag gör. Servera mat till kunderna och senare städa efter de. Alex vet vad jag pratar om. Jag var hans servetris för två dagar sen tror jag det var. Vi kan fråga om honom om jag gjorde ett bra jobb ;)

Torsdagen

Dag fyra gick precis som förutspått, ännu en dag med lika mycket huvudvärk som avslappning.
Rutinerna jag följt föregående dagar följdes någorlunda, men med tanke på att idag skulle sexåringarna ha en talangshow som heter "Igeltalang" , så fick jag sluta en halvtimma tidigare och fick en gratis bulle med saft på köpet. Innan talangshowen kände jag att jag fick mycket gjort, jag hjälpte (minst) åtta elever med att göra klart ett ABC häfte som dom ska ha klart nästa vecka, och jag förhindrade även några slagsmål från att bli allvarliga. Jag känner verkligen att jag hittat min roll som lärare nu. Sorgligt nog så är det ingen jag vill satsa på när jag blir äldre som yrkesinriktning, det är allt för mycket stress i det hela, (och jag vill ha ett jobb där jag kan ta det lugnt, om nu ett sådant finns.)
Ja, jag är en riktig soffpotatis.

Nu väntar jag spänt på morgondagen då jag ska få gå på utflykt med dem små liven, hoppas ingenting går snett, vi ska nämligen på Naturhistoriska Riksmuseet, och småbarn har en tendens att försvinna i sådana stora byggnader, hehe.

Tills nästa gång:
Nos vemos mañana!

(Snällt av dig att titta förbi Sussane! Hoppas du kom i tid till din profil-lektion.)

Dag 4

Att praoa på ett café var inte så lätt som jag trodde. Det är väldigt mycket jobb, kunder som vill ha hjälp och disk att plocka in från borden. Sen när det är mycket folk och maten är klar måste man släppa allt man håller på med för att gå ut och servera. Och jag är alltid så rädd att jag ska tappa något (det första jag gjorde i måndags var att ta sönder ett glas) så jag måste bära en tallrik åt gången och då tar det så lång tid.
Det man inte tänker på är att man står nästan hela tiden. Vi jobbar 7 timmar och vi står kanske ungefär 6 timmar under den tiden. I måndags när jag kom hem hade jag så ont i benen så jag knappt kunde röra mig. Men nu när det snart har gått en vecka har jag vant mig.
Jag har inte tyckt att det har varit så jättekul att praoa (har t.o.m. längtat tillbaka till skolan) men nu när det bara är en dag kvar så vill jag inte sluta. Den här veckan har varit oändlig och det har känts som ett helt annat liv! Det kommer kännas jättekonstigt att efter imorgon så kommer jag aldrig gå dit och jobba igen. Då kommer allt vara som vanligt igen :( Men det ska bli skönt att få ett liv igen. Den här veckan har jag bara jobbat, kommit hem 19.00 och då har hela dagen varit över. Jag har inte hunnit göra något annat så äntligen ska jag få träffa kompisar igen :D Men jag tycker ändå att vi borde ha praoat i 2 veckor...

Bränt ogräs, är det gott?

Idag har jag rensat ogräs. Men jag gjorde det på ett litet annat sätt än att sitta ner och ta bort rötterna nere i jorden. Jag brände dem med hjälp av en eldbrännare!

Nej jag var ingen pyroman eller något för en eldbrännare är uppbyggd så att lågan bara kan komma genom hålet som är längst fram på boxen (åtminstone den som jag använde). Boxen som är skyddet mot flamman gör att den inte sprider sig och att det börjar brinna där man inte vill att det ska brinna.

Gasolen som är gasen till brännaren har man på ett snålt utsläpp så att flamman inte blir för stor.
På handtaget an kör omkring med finns det en knapp som släpper ut lite extra gas så att flamman blir större. Den använder man mot det stora ogräset.

När man bränner ogräset ska man gå i slowmotion. Man går i slowmotion för att bladen ska brännas lite. Men de får inte brännas så att de blir sönderbrända. Ifall man gör det så kan inte vattnet ifrån roten komma ut på bladen och dunsta. När bladen inte är sönderbrända ska man hålla på ett blad från ogräset. När man rör den ska det bli lite mörkt där man har rört och bladet ska vara vått. Då kan vattnet från roten komma upp till bladen och dunsta.
Mitt tips: Ät inte bränt ogräs, ät det inte överhuvudtaget…

DaG fYrA ...

Idag var det ganska könt att vakna för att det var hjätte varmt och soligt. Jag började med att ta På mig en vitt legins och sen en vit och svart kläning, sedan åt jag frukost och vid klockan 09:54 började jag gå till min prao.
Från borjan så var det inte så mycket att göra men sen så kom många beställnings lådor och då hålde jag på tills klockan 12:00 och där tog jag lite lunch och sammtidigt pratade med arbetsgivaren. Klockan 13:00 tillbaka till jobbet och nu har jag lärt mig lite saker så iblad kan jag hjälpa till med några pasienter.. :D
Klockan 15:00 gick jag och fikade lite och då åt jag chokladtårta (mmmmmmmm) skittt goooott :P <33333
Idag jobbade jag tills 17:00 fast den här gången hade jag inte glömtbort tiden och valde stjälv att jobba lite mer.. :)
OBS!!! imorgon e det sista dagen , jag vill värkligen jobba lite mer :(
Lycka till allihoppa med sista dagen och visses igen på måndag.... :p

MVH: Sivan Taha :D

en dag kvar

Nu har nästan hela vecken gått och det har varit jättekul. Jag trodde att det skulle bli jobbigare och att det skulle vara stressigare men det var det inte. Även fast det har varit jättekul skulle jag nog aldrig vilja jobba där hela tiden för det skulle nog vara ganska jobbigt eftersom man får inte så mycket tid att vila. här på hunddagiset får vi gå ut med hundarna och städa deras burar i slutet av dagen. Jag älskar djur och kommer verkligen att sakna hunddagiset nästa vecka, det kommer kännas väldigt konstigt att gå tillbaka till skolan efter en så skön vecka. Det har verkligen varit ett bra väder för att vara ute hela dagarna vilket är ett stort plus. Den här vecka har gått väldigt fort men ändå ganska långsamt, det känns som om jag har varit på prao längre än en månad. Synd att man måste gå till skolan på måndag.

Bara en dag kvar :(

Sa jag att tisdag var den bästa dagen? Jag har ändrat mig, den här dagen var SÅ bra!!! Jag arbetade vid bröddisken där de bakar bröd, tårtor mm. Jag blev så suktad när jag höll på med munkar och donuts. Jag fick göra massor av saker och en sak som var jätterolig var att lägga baguetter på plåtar som senare skulle in i ugnen. Eftersom jag lade upp alla baguetter så fort ville min handledare räkna hur många baguetter som jag hade lagt upp. Jag blev helt chockad när hon sa hur många det var, jag tyckte att det var så kul och då tänkte jag inte riktigt på hur många det var. När jag var klar med den sortens baguetter kom vi fram till att jag hade lagt upp 1073 stycken fitnessbaguetter (det var bara en sort av allt bröd jag höll på med). Både jag och mina kollegor blev väldigt överraskade över min enorma insats. Sedan fick jag sockra munkar och det var innan lunchen så jag blev jättehungrig när jag såg dem och kände lukten av allt gott som fanns i disken. Jag frontade fram alla bakverk och allt bröd så att kunderna kunde komma åt de lättare. Efter det bakade jag lunchbröd och när bröden började jäsa, gick jag på lunch och då var klockan ca 12:00.

När jag kom tillbaka sockrade jag ännu fler munkar och lade fram i disken eftersom alla var slut(hur mycket munkar köper folk egentligen?!). Jag lade fram det nybakade brödet och sedan var det dags att diska. Jag erbjöd mig att göra det och min kollega blev väldigt glad då. Eftersom det inte var så mycket disk så gick det rätt så fort och när min kollega skulle på ett möte var jag helt ensam i disken. Jag hjälpte några kunder och sedan hade jag lite tråkig så då började jag städa. Jag städade och städade tills det blev skinande rent (okej inte riktigt skinande men rent blev det). När min kollega kom tillbaka blev hon jätteglad och överraskad.

När klockan var halv tre sade hon att jag fick fick sluta men det ville inte jag eftersom jag hade så kul så jag stannade kvar i 40 minuter till :) Då hjälpte jag några kunder som behövde hjälp och sedan fyllde jag på munkarna (igen!!!) och donutsarna. Jag bakade bröd och när det började jäsa gick jag för dagen. Hon sa att jag hade varit jätteduktig och att hon var jätte imponerad och stolt över mig.

Det känns så ledsamt att det är sista dagen... Om jag hade fått välja mellan att få jobba i bröddisken och gå i skolan så hade jag lätt valt bröddisken, så kul var det där. Jag tycker att man ska få praktisera längre än en vecka. Jag trivs så bra och en bra sak är att man inte har några läxor och prov :D Den här dagen var BÄST!!!

Näst sista dagen på praoen!

Nu har jag äntligen orkat skaffa mig ett konto för att kunna blogga hära! Jag praoar i en liten klädesbutik i solna som heter Charmante som säljer bla. kläder från Veromoda och Only. Jag älskar verkligen att jobba i den lilla butiken och tröttnar aldrig på att komma dit! Och mina ''kollegor'' är verkligen jätte trevliga och lätta att jobba med så får mycket hjälp om jag behöver det. I början var jag ganska virrig och blyg för ja var tvungen att veta utantill vart alla klädesplaggen skulle hänga och hade lite svårt för att fråga kunderna om dom behöver nå hjälp med något. Men nu känns det helt naturligt att gå omkring där i butiken och hänga kläderna på rätt plats och gå fram och prata med kunderna. Jag har iallafall tur att Rasha, Semira och Lejla också jobbar i Solna Centrum så då behöver man aldrig åka till praoen och äta lunch ensam. Enda minuset är att det blir väldigt varmt av att springa runt i butiken och man sitter aldrig direkt ner så har jätte ont i mina fötter tyvär. Men tycker det är väldigt tråkigt att den här veckan har gått så fort skulle igentligen vilja praoa ännu en vecka där för nu har man lixom kommit in i jobbet och lärt sig hur man ska göra alla saker så det känns inte så kul att det är slut efter imorgon. Men såklart kommer jag komma dit och hälsa på nån gång då och då! :)

Praoo :D

Heej!
Jag praoar som en expedit i leksaksaffären i Kalikå.
Denna dag har det varit roligt. Jag visste inte att det här jobbet skulle vara så roligt! Från början såg det så litet,lugnt, små tråkigt ställe. Men såg ändå fram emot att jobba liksom!
Idag började vi kl 11.00 som vanligt och jag fortsatte med mitt gamla jobb som jag hade gjort igår. Jag skulle lägga många olika smurfar i en hylla. Det var så komplicerat, och tog en himla massa tid, men det var jätte kul! Det fanns ett par olika smurfar i hyllan och de skulle man bara lägga i ordning lite. Men sen fanns det ett stort paket som var halvfylld med smurfar som jag och Matilda hade beställt i Tisdags. Så vissa smurfar var i påsar som man senare skulle ta bort och lägga alla små smurfarna en efter en i hyllan. Men det fanns också små paketer med smurfar i som man bara skulle lägga på hyllan. Men efter att ha lagt alla små smurfarna i hyllan , fick jag till uppdrag att öppna några av de paketer som skulle vara oöppnad och bygga ihop de och lägga de i hyllan. t.ex. en smurf fanns i en påse som var helt klar (i paketet) sen massa små delar av t.ex. nu en bil som man senare skulle fixa ihop själv. Matilda fick ett annat uppdrag med djur och fåglar. Det såg mycket mer komplicerat ut än mitt jobb för det var mer än två hyllor.
Det är så roligt att praoa! :D Varför kan vi inte praoa i två veckor ? :(

I morgon berättar jag mer och det blir en sammanfattning om hela veckan. Hejdå!:)
Lycka till allihopa!

fjäde dagen en el praoen

Hellu! Idag har det varit en rätt lång dag. Började jobba tidigt idag för jag skulle hjälpa teamet med att sätta up kameror och kablar i salen där det var föreläsning. Det var samma föreläsning som igår och den var lika lärorik och lite tråkigt. Det var två pauser ( cafe och lunch) och det ska jag inte klaga på. Det var lite pinsamt på slutet för jag somnade när en gubbe snackade. Jag kände mig lite elak för jag kanske fick denna gubba att tror att han var lång tråkig när jag sov. Men, men sånt e livet. Jag är rätt stolt över mig för jag lyssnade på en föreläsning på engelska i sex timmar. Imorgon är jag ledig men det finns en hake och det är att jag jobbar på lördag. Det är okej för mig för vi ska filma då "Lotto" dragningen för "Sommarkrysset". Ses kanske i vernissages imorgon ;)

Kände för att skriva en jävla blogg

Då så var man tillbaka från världens kanske mest jobbiga praktikplats. Idag har jag genomlidit otaliga sysslor som äcklar mig hysteriskt vid åtanke. Men att stå vid kassan var nog det värsta delmomentet av arbetet. Jag har svårt för att hantera kunder, som i princip hatar mig eftersom jag är så seg att försöka kommunicera med.

Kort blogg - jag vet. Kommer heller inte uppdatera den på ett bra tag.

Fjärde dagen- Veckan får inte ta slut

Nu är det tyvärr bara en dag kvar på jobbet. Det är lite jobbigt eftersom precis när man börjat komma in i rutinerna, börjat veta vart allt ligger och lärt känna alla underbara människor så ska det ta slut. Jag skulle gärna viljat praktiserat i två veckor men man ska vara glad för det man har.
Dagen gick fort idag med. Den började som alla andra dagar med att ta upp rapporter från de som jobbat natt.
På avdelningen finns det 11 rum och jag har under dagarna haft sjuan, åttan och nian. Men igår och idag hade jag bara sjuan och åttan. Imorse mådde mannen i rum åtta väldigt dåligt och kunde inte ens andas med max syrgas. Så efter mycket jobb fick vi iväg honom till en annan avdelning där de har utrustning för sådant.
Därefter hade jag bara sjuan så det var väldigt lugnt. Man hade inte alltid saker att göra. Min handledare däremot, Åsa är jätte snäll och lärde mig nya saker, t.ex. att ta reda på trycket och mycket mer. Jag är verkligen tacksam över att ha haft henne. Hon har alltid förklarat alla svåra ord för mig, alltid berättat vad hon gör även om det tagit mycket tid för henne.
Jag har blivit säker på hur man tar tempen och allt annat som jag lärde mig igår.
Idag hade vi också brandövning. Det var väldigt annorlunda. Vi hade haft en genomgång innan och hade då gjort i ordning två tomma rum där vi skulle ha personal som skulle spela patienter. Larmet skulle egentligen gå kl. 14.00 men tio i började det tjuta. Flera stängde av syrgasen, andra ringde brandstationen och hjälpte låtsas patienterna ut. Det kom fullt med rök ur ett rum. I det rummet fanns också extra syrgastuber. Om man inte tar ut dem kan de explodera.
Fem min senare står vi på uppsamlingsplatsen med sjukhussängar och utdragna madrasser. Därefter fick vi göra hjärt- och lungräddning på en docka. Det var en otrolig upplevelse.
Brandbilarna däremot kom inte förrän efter tio minuter så om det varit riktig rök hade allt redan exploderat.
Imorgon kommer inte Åsa och jag ska då få gå med en tjej som heter Jenny.

Stadsvandring i Gamla stan

Idag var det ingen vanlig dag för Sagogårdens förskoleklass. Det var stadsvandring i gamla stan som stod på schemat! Med stadsvandring menar jag se allt. Och verkligen ALLT! Vi började med att gå till Storkyrkan där vi fick en guidad tur av en präst. Det tog ungefär en timme (om inte mer...) att se allt i kyrkan. Sedan var det dags för lunch.
Efter det fick barnen ett häfte med lite sevärdigheter som man kan hitta i Gamla stan. T.ex. Kanonkulan i väggen.
När vi gått runt lite och barnen fått i sig varsin glass, var det dags att återvända till Stor kyrkan och gå upp i det 60 meter höga kyrktornet. Några av barnen hade lite problem, de blev lite rädda, men alla vågade ta sig ända upp. Utsikten upp ifrån var helt fantastisk! Om det inte hade varit stekhett ute, hade jag definitivt kunnat stå där ett tag och titta ut över Stockholm... Utmaningen för mig var att ta mig ned. Trapporna var otroligt branta, och inte särskilt stabila heller eftersom kyrkan är så pass gammal, men det gick bra ändå.
Barnen tyckte nog att det var roligt att gå stadsvandring, men det jag märkta var att när det blev för mycket information (när prästen bara pratade och pratade, och glömde bort att det var små barn han pratade med) tappade de koncentrationen. För mig var det här den kämpigaste dagen hittils. Det var med huvudvärk och ont i ryggen som man kom hem... Men jag ska inte klaga för imorgon är det den sista dagen och jag kommer sakna barnen sååå mycket!
Nu ska jag vila lite efter denna långa dag, men lägger in lite bilder från dagen.




onsdag 19 maj 2010

DaG TrE ,.,

Idag började dagen ganska bra fast på morgonen var det lite svårt att välja kläder. Jag fick hålla på i 2 timma och när jag lämnade mitt rum så var hela min garderob ute. men till sist fick jag tag i nått...
När jag gick in till Apoteket så hade bästälningarna kommit och då började jag direkt med att ställa dem i ordning och sedan ställde jag ut massa solkräm och hänga stora reklam bilder med dem. Vid klockan 12 så gick jag på lunck och då åt jag pitzzza med cocacola :D :P ...
Klockan ett började jag med arbetet tills klockan 14:30 och sedan tog jag en liten rast.
14:45 tillbaka till jobbet och jag glönde bort tiden igen så jag jobbade till klockan 16:30 men jag hade så kul så jag ville jobba 30 minuter till och min handledare hade inget emot det. Jag gick hem klockan 17:00 och var helt slut. sedan fick jag följa med mamma till ONOFF för att hennes kamera var trasig och hon ville lämna den. fast när vi var där så funkade hennes kamera bra. "SYND"
Nu e jag trött och vill gå o sova sen måste jag vakna klockan 08:00 för att ducha och sedan ska jag välja kläder till imorgon. Det e så varmt nu så man vet inte vad man ska ta på sig.(men det e shönt ändå.)
OBS!!! (glöm inte imorgon det är robot tävlingen och alla era bilder kommer att vara där , men vet inte vilken tid det är riktit...
GOD NATT och ha en bra dag. :D
MVH : Sivan Taha
d(-_-)b <3 :P :D

Dag tre

Japp, då var tredje arbetsdagen slut. Dagen kändes som vilken annan dag som helst. Jag upprepade praktiskt taget samma rutiner jag gjort de senaste dagarna, det vill säga: Vakna upp och gå till arbetsplatsen, sedan hjälpa till med att hålla lektion, bara för att sedan ta en kort rast som följs av lunch. Dock börjar jag känna att jag kan ta mera och mera initiativ med barnen, förut väntade jag på att någon annan vuxen stoppade ett slagsmål (eller sade till dem), men nu så har jag funnit min plats i det sociala spelet och vågar även själv gå dit och (försöka) lösa problemet.

Det här var ett väldigt svårt inlägg att skriva, det finns inte mycket mer att säga egentligen, mer än att dagen var nästan exakt likadan som dag ett. Men jag börjar känna mig mer och mer bekväm med min position som lärare och förebild till de små eleverna i min lyckligt lottade klass.

PS: Ungarna i klassen börjar känna sig mera säkra med mig också, och nu frågar de även mig om hjälp med uppgifter och lekar/spel.

M.V.H - Sebastian.

tredje dagen!

Hej, nu har vi praoat i tre dagar på toys'rus. Det har vart väldigt roligt, lärande, ansvarsfullt men ändå jobbigt. Den första dagen alltså i måndags var allt så nytt, men man började lära sig saker steg för steg. Vi fick "bygga" om i affären, lägga nya leksaker o.s.v. Vår handledare är jätte trevlig och det är alla andra som vi jobbar med också. Jag är nöjd med mitt prao val och ångrar inget av det. Ibland är det bara jobbigt att packa upp saker från lagret som ska ut i affären men man vänjer sig efter ett tag. Jag och Jossan fick bygga ett tvåvånings leksakshus och det var jätte kul. Just nu kan man ju inte allt utantill så det blir svårt när folk kommer till dig och frågar vart saker finns men det löser sig alltid och så kan man svaret på frågan i slutändan.
Hejdå:D

Tredje dagen på praoen

Hellu! Tredje dagen på praoen. Idag så började dagen med att jag och teamet skulle filma en föreläsning om arkitektur. Jag lyssnade på föreläningen och den var intressant och lärorikt men jag ska vara ärlig, jag höll på att somna. Förelsäningen varade i fyra timmar. FYRA TIMMAR, men jag övdelevde. Efter det så åkte vi till Sundsvalla för att filma "Lotto" från tv4. Det var jätte roligt att se hur man filmade. I tv går pogramet vanligt vis på fem minuter men i verkligheten tar det cirka 40 minuter. Hjälpte med lystet, kablar och satt i kontrol rummet. Lärde mig hur man redigerar ljus, grafiti och mycket mer. Ska lägga tidigt i kväll för imorgon börjar jag kl 8.00. På morgonen ska jag hjälpa till att filma klart föreläsningen (den varar i två dagar) och får sedan sluta lite tidigare:) SOFT:D
Nu har jag och derya jobbat i 3 dagar på toysrus. Det har varit både roligt och svårt, men även jobbigt. En dag fick vi bygga ett stort leksakshus som vi båda blev stolta över, vi har fått jobba på lagret och packat upp leksaker och gått runt i affären. Idag byggde vi en pool och den var väligt stor. Det har varit väldigt lärande och jobba på toysrus. Man får verkligen känna på det riktiga "jobblivet". Vi har en handledare som vi trivs med väldigt bra och vi får göra roliga och lärande uppgifter. Och resten av personalen är också trevliga. Det blir roligare och roligare för varje dag som går, man lär sig systemet och då blir det roligare att jobba. Fast jag kan inte allt utantill ännu men det går bra endå, Man får ju hjälp från våra kollegor. Jag brukar vara ganska trött efter en dag på "jobbet", fast eftersom det är så roligt längtar jag endå att få göra om allt igen nästa dag. Vi pratade även med vår handledare om sommarjobb, det ser positivt ut eftersom Derya och jag är väldigt duktiga. Men nackdelen med det är ju att man inte får jobba när man är 15, men vem vet det kanske händer ett mirakel, så vi får jobba. Nu har vi bara 2 dagar kvar av praoen och det kommer bli tråkigt att sluta. Kommer sakna alla trevliga personer som jobbar där. Men vi får väl åka och hälsa på där någon gång om vi inte får sommarjobba där vill säga. Jag hoppas verkligen att få sommarjobba där och få träffa alla igen och såklart tjäna pengar. Är det någon som vet om man får jobba när man är 15?eller är det "olagligt".

Tredje dagen- Älskar det

Ännu en fantastisk dag på sjukhuset. Jag ville verkligen inte gå hem. Dagen gick väldigt snabbt.
Idag jobbade jag kväll så vi började med att ta rapport från de som jobbat dag. Vissa patienter är nya och vissa känner jag.
Man började med att hälsa på alla patienter, gav dem mediciner m.m. Idag fick jag lära mig hur man tar temp på patienterna, tar blodprov, tar reda på puls och syreupptagningsförmåga. Sedan var det dags för mig att pröva. Jag var rädd i början för att göra fel. De är ju ändå människor och det skulle då vara pinsamt om jag gjorde fel. Men det gick bara bra. Jag stack nålen rätt på alla och tog upp bra mängd blod. Det jag lärt mig idag kommer jag säkert ha nytta av i framtiden.
Jag också äntligen blivit väldigt bar på att blanda mediciner och krossa tabletter.
Jag har lärt mig mycket och istället för att titta på när sjuksköterska och undersköterskan tog hand om patienten fick jag ta undersköterskans plats.
Idag tog också min handledare fram en lista med medicinska termer så nu förstår jag ännu mer vad personalen pratar om.
Jag tycker mer om att jobba kväll än dag. På kvällen är det inte lika mycket personal och det blir därför mysigare. Vi var bara sex stycken på avdelningen idag.
Men det finns heller inte så mycket att göra. De flesta somnar rätt tidigt och vi hade inte lika många patienter idag eftersom vi är tvungna att ha två rum lediga. Imorgon ska vi nämligen ha brand övning då de ska fylla två rum med rök och så ska vi stänga av syrgas m.m.
Det ska bli väldigt spännande.
Under mina tre dagar här så tycker jag själv att jag har blivit mer självständig och tar för mig mer.

Tredje dagen avklarad!!!

Nu är det bara två praodagar kvar. Jag tycker det ska bli tråkigt att sluta men även lite skönt att komma tillbaka till skolan med vanliga lektioner. Jag får jobba hårt under dagarna och när jag kommer hem är jag helt slut. Så det är lite blandade känslor med att det bara är två praodagar kvar.

Idag fick jag vara och jobba på HELA övervåningen och det var kul eftersom jag bara har jobbat på nedervåningen tills idag. På övervåningen fanns allt möjligt, där fick jag träffa de som jag skulle jobba med idag. Tillsammans fyllde vi på massor av saker bl.a. toa- och hushållspapper, shampoo, balsam och tvålar. När vi var klara med det så fick jag i uppdrag att fronta (flytta fram alla varor på hyllorna så att dem bildade en sorts vägg) alla tandkrämstuber. Det var då jag insåg hur många olika tandkrämstuber det finns, ingen var den andra lik. När jag var klar med det skulle jag fronta ALLA linser, bönor, ärtor och allt sådant. Det var jättejobbigt men när jag var klar blev det jättesnyggt. Efter det fick jag hjälpa massor av kunder och det var kul att man kunde hjälpa dem så pass mycket.

Jag tog min lunchrast vid fem minuter i tolv och efter jag hade ätit satte jag mig ner och vilade upp mig. När jag kom tillbaka var det mycket tvättmedel som skulle ut från lagret och då fick jag köra ut det med hjälp av en blå sak som jag inte kommer ihåg vad den heter xD

Jag och mina kollegor gjorde jättefint och vi blev väldigt nöjda. Vid tre fick jag sluta för dagen och då var det raka vägen hem för min del, jag var så himla trött. Jag lade mig inte tidigare igår kväll, snarare senare, vilket bidrog till att jag var ännu tröttare idag. Jag märkte även av en kraftig ryggvärk i morse men vi får hoppas på att det går över tills imorgon.

Klockan dånar

På morgonen började jag med att klippa gräset runt olika gravar. Efter pausen vid klockan 9.00 så fortsatte jag med att klippa gräset runt gravarna. När jag hade klippt gräset runt gravarna färdigt så klippte jag gräset vid minneslunden.

Klockan 10.30 var det en gravsättning. Då hörde man silverdals kapells klocka att dåna. Klockan dånar när likets anhöriga går från kapellet till dit man ska gravsätta den avlidne eller när det är begravning i kapellet. När man hörde klockan dåna så gick den om och om igen i några få minuter.

Pausen vid klockan 11.00 sa arbetsledaren att det var en till gravsättning vid klockan 11.30.

När klockan var runt 11.30 så började klockan i kapellet att dåna. Den här gången tog jag tid hur lång tid det tog innan klockan slutade. Efter 8 minuter så började jag räkna hur lång tid det var mellan varje dån, det var cirka 1 sekund.
Klockan dånade i cirka 10 minuter. Alltså ungefär 60 gånger per minut. 10 x 60 = 600.
600 gånger dånade klockan…

Dagens tanke: Personen som slog runt i klockan måste verkligen gilla att träna i en kyrka…

Ingen vanlig dag

Idag har varit en liten annorlunda dag för sexåringarna fick besök av deras blivande klass och lärare från Igelbäckssskolan. De ska tydligen slå ihop en förstaårsklass med en andraårsklass. Barnen hade dukat fint med duk och namnlappar och blev jättestolta när de fick beröm av mig och Felicia. P.g.a. gästerna blev det inga normala lektioner, så vi var ute mycket och lekte kurragömma, haha. Man märker att det inte alltid är lek för många, utan det är ibland på blodigt allvar... Om någon hjälper till att leta, eller om någon berättar var en annan gömmer sig blir alla plötsligt jättesura. Jag och Felicia fick gripa in några gånger för att förhindra bråk...
Det är kul att bara observera ibland, just nu är det väldigt modernt, i alla fall på Sagogården, att ha klubbar. Alla barn är medlem i alla fall en klubb. Klubbarna har de i buskar och där inne är de i stort sätt hela rasten(och gör ingenting?). De använder alla tomma ytor, där det inte växer något, till olika rum. I busken finns ett arbetsrum, träningsrum, kontor, flera mötesrum o.s.v. Idag fick de dessvärre inte leka så mycket i klubben, för de höll på att renovera(och med att renovera menar jag: sopa marken/jorden i busken). Jag tycker att det är jätteunderhållande att se hur mycket fantasi de har, och energi!
När jag och Felicia kom på morgonen var det redan många barn där.
Några satt och ritade och pysslade, medan andra hade satt på musik och stod och dansade och hoppade runt. Både jag och Felicia blev helt chockade, och roade. Vi hade fått sovmorgon, vi var där klockan nio, och var ändå väldigt trötta och sega(och nej vi hade inte lagt oss speciellt sent igår), medan de barnen som säkert varit där ett bra tag innan oss hoppade runt till hög musik. Man känner sig ganska gammal, haha.

Imorgon ska vi åka in till gamla stan och gå på stadsvandring, på födelsedagen :)

Tredje dagen

Idag har den tredje dagen i prao kryssats av och den var inte direkt lugn.Vi anlände på kontoret klockan 9 och fick massor av nya flygblad som de hade fått in igår från ett tryckeri. Det var cirka 5000 men vi skulle självklart inte hinna posta alla idag.Det var det dagen mest bestod av , att posta flygbladen. Denna gång följde vår arbetshandledare Patrik med oss för att hjälpa till med denna stora PR-uppgift. I närheten hade nya hälsokost-kedjor börjat etablera sig. Då måste vi vara först med att visa att ``vårt´´ företag är bäst. Konkurrensen är hård inom affärsvärlden och det gäller att vara taktiskt och smart. Vi lärde oss två nya ord. Det första var suspect som är en kund som inte känner till ett företag. Det andra ordet var prospect och det är när kunden känner till företaget och förhoppningsvis beställer varor. Det man vill är att få en så kallad stamkund som regelbundet beställer varor från företaget men vägen dit är dock ganska jobbig och slitsam. Vi postade flygblad hela dagen och den enda pausen vi tog var lunchrasten. Det var väldigt ansträngande fysiskt och man måste ha ett bra tålamod. Vi lärde oss av våra misstag från igår och gick idag mer systematiskt förbi husen istället för att bara gå på måfå. Idag var det som tur var inte lika många ``Ingen Reklam Tack´´-lappar på brevlådorna så det gick snabbare att leverera större mängder flygblad och i vissa lägenheter var alla brevlådor på ett och samma ställe som måste vara himmelriket för en brevbärare. Vi åt vid 12-tiden och fortsatte med flygbladen tills klockan var ungefär 14. Då tog vi bussen hemåt och som igår somnade vi helt utmattade på bussen och vi hade inte vaknat om en snäll man inte knackat på utsidan av bussfönstret och väckt oss. Vi tog oss ur bussen sega i huvudet och tog tunnelbanan till Kista.
Idag har fysiska förmågor, disciplinära förmågor och lokalsinnet satts på prov. Det har varit tufft men lärorikt och roligt ändå, speciellt när man får uppleva medelhavsväder här i Sverige. Vi hörs imorgon då ni får ett nytt inlägg av min arbetskollega Eric.

tisdag 18 maj 2010

andra dagen

Andra dagen idag på prao veckan och det har varit mycke jobb! Packa nya varorna larma de sen vicka och galja upp de så stressigt men jätte kul är det! Fick hjälpa många trevliga kunder fick beröm för mitt jobb av chefen och mina kläder från kunderna trevligt trevligt! Imorgon börjar jag halv tio så får åka ensam på morgonen.. Vi ses!

Första och andra dagen!

Wow.
Jag hade aldrig trott att småbarn kunde vara så hektiska.
Dag ett var hyfsat kort, därför valde jag att inkludera båda dagarna för att få ett riktigt blogginlägg.

Min första praodag var rätt så simpel (som sagt), den började med att jag fick introducera mig för klassen som jag "arbetar" i, och efter det tog det inte lång tid för mig att göra mig bekant med de flesta ungarna. Först så höll Mia (min arbetsgivare) en matte lektion, och det var ganska intressant att se hennes sätt att lära ut på, det var unikt på något sätt.
Efter det var det lunch och jag fick passa upp barnen i matsalen, och se till så dom inte gjorde alltför mycket skada (med tanke på att de flesta i den klassen är riktigt livliga!), och när lunchen var slut så fick jag vara rastvakt utomhus i en dryg timme.
Men eftersom klassen jag håller i är sexåringar, så har dom inte lång skoldag alls, de slutar ungefär klockan ett, och då får dom gå till fritidset som ligger innuti Igelbäckskolan, där blev jag kvar tills klockan tre, och spelade bland annat Memory och Fia med Knuff tillsammans med barnen .

Dag två var mycket mer intressant, för då skulle klassen på utflykt! Först var jag tvungen att se till att alla höll någon i handen, och medans vi gick så var jag tvungen att hjälpa till hålla ihop ledet, man behövde vara väldigt uppmärksam! För dom här barnen räckte det med att man kollade åt sidan i en sekund eller två så var någon påväg att gå balansgång på det vita strecket vid tunnelbanan.. Så, här sattes verkligen både tålamod och reaktion på prov!
Efter den långa färden med tåg (och efter det buss) så var vi (äntligen) framme vid den enorma (betoning: ENORMA!) lekplatsen kallad "Mulle Mecks lekplats". Lekplatsen var (Inte helt otippat) baserad på boken Mulle Meck, som då är en barnbok klassen läst veckan innan jag kom dit. När jag kom dit så insåg jag bara en sak: Det kommer bli väldigt svårt att hålla reda på alla dessa barn i det där området. För inte var det nog med att det var stort, det fanns också redan minst sju andra barnklasser där så det skulle inte bli lätt att hitta dem som tillhörde min egen klass.
Men i slutändan var det inte så illa, jag fick till och med sola lite, för barnen skötte sig fin fint och jag behövde nästan aldrig rycka in, förutom när några utav barnen ville ha hjälp att komma upp på en gunga!
När dom var klara med att leka så bar det hemmåt igen, och åter igen ställde vi upp leden (jag och dom andra lärarna) för att sedan föra barnen tillbaka till skolan, då vi igen åt skollunch och jag fick vara rastvakt under lunchrasten. (Och efter det var jag såklart på fritids tills klockan tre igen, det ska jag vara varje dag.)

Imorgon så ska jag få klara mig utan min arbetsgivare, vi får se hur det går!

Sammanfattning: De två första dagarna var både trevliga och lätta att ta sig igenom, men inte mindre lärorikt för det. Ty jag har både övat fokus som tålamod. ( Och om det räknas så gick vi en riktigt lång bit, kanske jag tränat benen lite också? haha.)

Tills nästa gång; Ciao!

min prao dag :P

I dag har jag varit på min andra prao dag på Apoteket. tyvär har jag inte hunnit skriva från början men ska försöka göra det nu.
Första dagen visade min arbestgivar lite hur dem jobbar och hur det ser ut. jag fick se min schema och jag gillar den värkligen.. :P
Jag börjar kl:10:00, har lunch i en timme och får välja när jag vill gå på lunch, slutar dagen kl:15:30 .
Idag var det lite lättar att jobba för att nu vet jag ungefär var sakerna ska stå eller ligga :D ...
min arbetsgivare och alla andra som jobbar där är hjätte snälla och trevliga. varje dag brukar Apoteket få bestälningar och i dag kom många beställningar som skulle ställas i ordning. Jag började med att ställa alla saker i ording och sen kryssa i listan, sedan glömde jag bort tiden så jag råkade jobba fram till klockan 17:00, men det var ändå kul att jobba där och tiden går så fort när man har kul.
det bästa e att jag har inte gjort nån stor mistag än.
jag brukar också skika SMS till folk för att vissa har några beställningar som de ska hämta.

"Önskar alla en trevlig vecka :P "
MVH: Sivan Taha :D <3

Den mest spännande praoplatsen

Nu har jag redan praoat på Danderyds sjukhus, infektionsavdelningen i två dagar. Och det känns som om det är det roligast arbetet som finns. Man jobbar antingen dag, kväll eller natt. Både igår och idag har jag jobbat dag och imorgon ska jag jobba kväll då man börjar kl. 13.30.
Jag känner min handledare sen innan så det var inte så nervöst när jag skulle åka till jobbet igår.
När vi kom fram till infektionsavdelningen fick jag börja med att byta om till sjuksköterskekläder. Man är tvungen att ta av sig ringar och armband m.m. för att det inte ska sprida bakterier.
I måndags följde jag mest med min handledare Åsa, tittade på när hon jobbade, fick lära mig var allting ligger, bäddade sängar, hjälpte patienterna och gav dem fika, frukost och lunch.
Vi började med att ta upp rapporter från de som jobbat natt. Vi hade tre patienter igår. En tjej som jag tycker väldigt synd om. Hon har nämligen fått blodförgiftning i fötterna, näsan och på några andra ställen. Det betyder att de delarna är alldeles svarta och kommer till slut att ramla av. Hon ligger kvar på infektionen och jag har lärt känna henne väldigt bra.
En annan kvinna kom in för att hon hade väldigt ont i högra benet. Jag följde med läkaren många gånger när han undersökte henne men han hittade inget. När hon senare fördes röntgen så fick vi reda på att hon har rektalcancer, ambcesser och annat farligt. Hon fick reda på det idag. Jag vet ännu inte vad som kommer att hända med henne. En sak är klart, man kan inte vara blodrädd och rädd för äckliga saker om man ska jobba där.
Dagen gick väldigt fort. Ibland ringde alla patienter på personalen och andra stunder hade man inget att göra.
Idag jobbade inte min handledare så jag fick följa med Annika som har helt andra patienter. Två av dem åkte hem idag. De var väldigt trevliga och jag fick följa dem ut. Jag fick också assistera för Annika när de undersökte patienter.
Det är bara två läkare på avdelningen och resten sjuksköterskor och undersköterskor. Läkarna är män och resten är kvinnor. Om man då tänker på könsroller och stereotyper som vi jobbat med så verkar det inom den här avdelningen fortfarande vara så att männen har de jobben med högre status och löner.
Jag är stolt över att jag lärt mig väldigt många nya medicinska termer och jag fattar nu i alla fall hälften av vad personalen säger till varandra. Jag har lärt mig mycket om hur man gör på sjukhus. Det finns t.ex. handsprit överallt och man tar det nästan varje minut.
Jag trodde inte man kunde ha så här kul på ett jobb. Gemenskapen är fantastisk. Man skrattar hela tiden och alla känner varandra. Man får också lära känna alla olika typer av patienter och det blir därmed ett väldigt socialt jobb vilket jag tycker om.
Jag längtar verkligen till imorgon. Just nu känner jag att jag gärna vill jobba inom vården vilket jag aldrig hade tänkt innan. Man blir så glad när patienterna ska hem och säger att vi har varit den bästa personalen de någonsin haft. Det gör en också lycklig att man kan hjälpa så många även om det inte alltid slutar lyckligt.

Härligt väder dag två

Eftersom vi hade träning så bestämde jag ,Ivan och vår handledare för att börja en timme tidigare och sluta en timme tidigare, alltså klockan 9 till 14. På morgonen när vi kom dit klockan nio hade inte vår handledare kommit än så då gick vi ut och satte oss och njöt av solen på deras terass med underbar utsikt över Östersjön. Tiden gick och till slut vi ringde vi honom klockan 9:20 och då fick vi reda på att han var på kontoret. Vi missade honom med några minuters marginal. Vi skrattade åt det och han kom ut till oss på terassen. Sedan gick vi in på kontoret och tog det lite lugnt. Men ganska snabbt fick vi uppgiften att dela ut flygblad i områdets brevlådor. Vi gick ut och det blev otroligt varmt så vi tog av oss våra tröjor och delade ut de 200 flygbladen. Men det kom svalkande brisar från havet då och då. Det var ganska jobbigt eftersom på hälften av brevlådorna stod det ``ingen reklam tack´´ och vi blev lite desorienterade. Vi var lite osäkra på var vi hade varit och inte, men till slut hittade vi ett nytt område på andra sidan av ett berg. Som erfarna bergsbestigare klättrade vi över berget och delade ut de resterande flygbladen. Vi återvända nöjda och belåtna (och ganska solbruna efter att solen strålat ner på oss) till kontoret men ganska trötta och tog en välförtjänt glass. Arbetet tog ungefär en och en halv timme.
Sedan åkte vi och åt på en fin restaurang som hette Vita Hästen. Vi var med vår arbetshandledare Patrik och hans glada dam Malin som också jobbar på företaget. Vi åkte sedan tillbaka och pratade lite om deras hemsida, om hur de arbetar och vi planerade vad vi skulle göra imorgon. Sedan fick vi sluta lite tidigare vid klockan halv två. Trötta och slutkörda somnade vi båda på bussen men jag vaknade som tur var när vi var på vår station. Jag väckte Ivan snabbt och vi klev av och fortsatte resan hemåt. Vi var i Kista vid halv tre.

2;a dagen

Jag praoar hos min mamma på Saab Security Solutions, de jobbar med att bygga säkerhetssystem åt fängelser, flygplatser osv...I början så var det rätt så tråkigt, man fattade inte vad ens kollegor snackade om eftersom de pratade med "IT-språket". Men sedan gick det bättre när man fick allt förklarat för sig. Det är en 15 minuters promenad till själva byggnaden som ligger i Kista och jag hade förväntat mig att jag skulle städa eller sortera papper, men det kom som en överraskning att ja skulle få arbeta med det "riktiga" som de gör på Saab. Jag fick t.o.m. ha ett litet eget kontor eftersom det fanns ett ledigt.
Jag fick främst hålla på med informationsbehandling och teknisk administration vilket är väldigt flashigt(slang). Jag dock ingen om aning hur de kommande dagarna kommer se ut på jobbet. Men idag hände en liten underlig sak när ja skulle gå och äta lunch på en persisk restaurang i Helenelund, Jag träffade nämligen på Mava som praoade just där. hon serverade mig mat. xD.

Jobbigt att gräva

Det jobbiga för mig och arbetsledaren idag var att det tog ungefär hela förmiddagen till att gräva ett enda hål. Lera och sten är visst den jobbigaste jorden man kan gräva i.
Förra gången jag skrev berättade jag lite om urnan som innehåller aska. Men askan? Var kommer den ifrån?
Den blir till efter det att man har kremerat (kremera betyder att man bränner upp kistan). Men det är väl inte bara att "kremera" kistan hur som helst?
Först är det begravning vilket betyder att man tar farväl till den person som har avlidit. Sedan kommer begravnings entreprenörerna (de som har hand om begravningen alltså) de fraktar kistan till krematoriet.
De på krematoriet har mycket att göra: först att ta bort eventuell kompost (blommor t.ex.) sedan frakta kistan med hjälp av en speciell vagn till kylrummet. I kylrummet bevarar man alla kistor tills de ska kremeras i ugnen. I krematoriet jag var i fanns det två stycken ugnar. I ugnarna kremeras 12 stycken kistor per dag, 60 per vecka (lördag och söndag är det ledigt).
När man har kremerat öppnar man två stycken "lock" inuti ugnen (det är runt 1800 grader i ugnen) mot den höga värmen finns det skydd inbyggt i ugnen. När man öppnar förslutningen till ugnen ramlar alla rester ut som får svalna i en metall box.
Efter det tar man resterna och kör dem i en maskin som gör att all metall (det kan ju finnas gubbar som har inopererande höftkulor eller något liknande) skiljs åt från askan. Sedan packar man askan antingen i en påse som ska gravsättas i minneslunden eller i en grävd urngrav. I minneslunden begravs askan anonymt. Man får aldrig veta exakt var personen gravsätts, men det finns en gemensam plats där alla kan sätta ljus och blommor.
Man kan också hälla askan i en urna som begravs i ett hål som verkligen kan vara jobbigt att göra.
För att hålla ordning på askorna tar an hjälp av små keramikplattor med nummer på. När t.ex. kista med nummer 53051 har kremerats så följer keramikplattan med numret 53051 med i hela processen fram till gravsättningen.
Det jag tänkte när jag fick veta allt detta var: Fyfanta vilken lång tid det måste ta att gräva alla gravar åt alla de som stupade under andra världskriget...

Första och andra dagen är avklarade.

Har hunnit vila upp mig lite, och nu är jag pigg och glad igen. Första och andra dagen är avklarade. Måste säga att det är lättare än vad jag trodde.
På måndag morgon var jag och Clara på plats klockan nio. Det är då 6-åringarna börjar. Dagen började med en liten samling, ett upprop, almanacka, och sedan fick ett av barnen dra bordsvärdar. Vi blev presenterade ganska kort, sedan förväntades vi hänga med och hjälpa barnen om de behövde osv. Efter någon timme var det dags för frukt. Då fick jag och Clara sitta med varsin övningsklocka och fråga varje barn vad den stod på. När man svarade rätt fick man sitt äpple. Eftermiddagen spenderades i Gläntan där jag och ett par barn spelade lite basket.
Idag var det samma rutiner som gällde vid morgon samlingen, den enda skillnaden var att det var jag och Clara som höll i den. Det märks att barnen är väldigt rutinerade, och om man ber de göra något som de annars inte brukar göra blir det väldigt komplicerat för dem. Idag stod vi även för förmiddags aktiviteterna. Vi ordnade en liten tipspromenad åt de. Haha, det känns nästan löjligt att skriva en fråga där de ska svara på var drottning Silvia bodde innan hon träffade kungen, och skriva alternativen: 1. Narnia 2. Mumindalen 3. Tyskland 4. Nangiala. Hahaha! Ja ja, nu ska jag njuta av att jag varken har träning eller någon läxa att göra. Bilder från veckan kommer förhoppningsvis upp i slutet av veckan.

Bästa dagen hittills :D

I morse tänkte jag att det skulle bli rätt så jobbigt idag och att jag skulle behöva slita väldigt mycket. Men när jag kom till praostället vid 10 minuter i åtta bytte jag om till mina arbetskläder och sedan gick jag till kundtjänst och frågade efter min handledare. Då berättade han att jag skulle jobba på kolonialdelen av butiken där allt från flingpaket till syltburkar finns. När vi kom till kolonialdelen träffade jag de som arbetade på den delen och vi presenterades för varandra. De två var så roliga, de skämtade med mig hela tiden. Det inte mycket slit och släp innan lunch eller det kändes i alla fall inte så eftersom vi tre gjorde allt tillsammans och jobbet blev till "en dans på rosor" xD

När det var lunch hade de råkat låsa in min lunchlåda i kontoret så jag ringde en av de som jag jobbade med (jag hade fått en egen telefon!) och sedan var han snäll och lyckades öppna dörren till kontoret. Efter lunchen fick jag arbeta med en kvinna som inte var lika rolig som de två innan lunchen. Hon satte mig genast i arbete och det var världens största samling med syltburkar som jag någonsin sett i hela mitt liv!!! Den skulle jag försöka rulla ner till affären (samlingen stod på lagret som låg på övervåningen) och sedan skulle jag fylla på alla syltburkar. Det var jättetunga lådor och dem skulle jag lyfta upp från golvet och sen ta ut alla burkar och sedan ställa dem på hyllorna. När jag lyfte upp de sista lådorna skakade hela ryggen så imorgon har jag nog en hemsk ryggvärk.

Jag är inte alls nervös inför imorgon och det känns väldigt skönt att slippa vara orolig. Jag ska försöka lägga mig lite tidigare idag än igår och förhoppningsvis blir jag lite piggare då. Det är inte alls något problem med att stiga upp tidigt på morgonen, det är faktiskt riktigt skönt. Nu har jag insett att det inte är så enkelt som jag trodde att det var att jobba och nu vill jag t.o.m. gå i skolan. Förut ville jag bara börja jobba men det har praoen ändrat på, visst vill jag ha ett sommarjobb men jag vill inte börja arbeta på riktigt nu.

En lyckad dag


Idag var det en ganska bra dag. varmt å soligt. Jag vaknade ungefär kl 7.30 och fixade mig i årdning, åt frukost och sen gick jag hemmifrån typ 8.30 och jag komm till hunddagiset 8.45.jag och två andra praktikanter som jag redan har lärt känna Emma och ? väntade tills alla hade kommit och sen fick vi välja de hundar som vi ville gå ut med jag valde 4 hundar som hete Stina å Cirwa och Tessi och Daisy. jag gick på 4 promenader igen, fast idag var de mycket roligare och alla var på ett glatt humör och vi gick en helt annan runda än vi gick igår,fast det mindre trevliga var nog när man fick plocka upp ett berg av hundbajs :S Efter att vi hade gått ut med hälften av hundarna fick vi rast och efter den så gick vi ut med resten av hundarna .vi såg till att de hade rent vatten och gav de mat sen satt vi ute i tomten och lekte med hundarna och bara koplade av. och sen slutade vi kl 2.Hoppas att vädret håller sig :D ( på bilden bordercollien Stina ):3

Jätteglad!

Jag är jättenöjd med min praoplats! Jag är jätteglad att jag valde det jag gjorde. Både idag och igår hjälpte vi (jag och Felicia) till på förskolan. Vi fick hjälpa de barn som behövde hjälp, vara med på rasterna för att se så att ingen blev utanför, hjälpa till att planera inför kommande dagar och lektioner. Det finns 13 barn i klassen och alla är väldigt gulliga och snälla. Det är jätteroligt att vara med dem och hjälpa till. Jag trodde att de skulle vara kaxiga och högljudda, men jag fick en positiv överraskning. Alla är jättesnälla och väluppfostrade och jag älskar att gå till " jobbet" på morgnarna! Det är både roligare och lugnare än det är i skolan, haha.

Prao

Jag PRAOar i Odenplan i ett Kondetori/Cafe. Jag började klockan 12.00 och slutade vid 18.00. PRAO var inte så som jag tänkt mig, jag trodde det skulle vara full med skoj, men det var bara en massa jobb egentligen som t.ex. diska, plocka in disk, servera osv. Men jag var lite dum idag som neckade till 100 KR dricks, som jag nu ångrar såklart. :( . Som resultat fick jag ont i foten och blev mycket trött. Efter ett tag när jag blev trött tappade jag ett par glas, två gånger. Men jag jobbar med många trevliga personer och det känns skönt. :)

måndag 17 maj 2010

prao

Jag hann inte skriva förväntningarna innan praoen så jag får skriva det nu.
Jag och Jainaba praoar på ett hunddagis i Solna. Jag förväntade mig att jag skulle varit helt död efter att ha varit där en dag eftersom man går ut och går med hundarna hela dagarna.
Igår var jag lite orolig att jag eller Jainaba skulle försova oss och komma försent. Jag tycker det är jättekul att få prova på att jobba. Jag trodde att det skulle bli stressigt för att våran handledare hade sagt det när vi var och hälsade på. Men jag har ändå längtat till att praoa eftersom jag älskar djur och för att det är kul att få ta lite mer ansvar och göra något annat än bara skolan.
Nu måste jag vila eftersom det har varit en otroligt lång och rolig dag idag. Jag kan berätta mer om det sen..

första dagen

För ett par timmar sen slutade min första dag på praoen, jag har insett nu att dagis inte bara är att leka med barn och ha roligt och "gulla" med dom. Utan jobbet tar mycket utav din energi, jag tröttnade snabbt på att ens försöka mer och jag blev väldigt trött. Jag började klockan nio, och så fort jag kom dit försökte jag få "kontakt" med barnen, och barn är verkligen svårfångade, det hjälpte inte med att gå runt och leka social, utan man skulle göra saker som lockade barnen till dig istället. Efter ett långt tag så började barnen sluta springa iväg från mig ... -.-
Så jag försökte ge dom leksaker, läsa böcker o.s.v. Men det var svårt eftersom man tröttnade på att göra samma sak hela tiden, så jag började bli seg och trött och orkade inte kämpa mer..
Dagis låter som ett enkelt jobb, men tro mig, man får en galen huvudverk efter sju timmars "jobb".
.. höhö

lite sent...

Om några timmar börjar "jobbet"... jag har suttit och kämpat i år och dagar med bloggen, och till slut förstod jag att susan glömde skicka inbjudan till mig. Men nu löste allting sig. Jag ska praoa i ett dagis som ligger i rissne med Merita. Det kommer vara roligt att leka med barnen, men samtidigt tror jag att det kommer bli jobbigt ibland. Jag tror att man måste vara social där, och inte vara så blyg, för ingen kommer ge dig order, du måste leka och delta på egen hand. Jag är inte så nervös just nu för jag vet hur det kommer gå till på praoen, och det är i fem dagar, så jag får väl lida i fem dagar om det kommer vara så jobbigt. Men jag har längtat att få testa på hur det är att jobba, så jag hoppas på det bästa.

(skrev det här igår innan jag fick inbjudan så länge)

Sent ute med förhoppningarna och prao dagen.

Prao är på Silverdals Griftegård.
Mina förväntningar överträffades!!
Jag trodde att det var lite tråkigt med att bara se gravstenar vara här och där och hålla dem rena och snygga alla dagar...
Men det visade sig när jag provade hur lång tid det tog att cykla tog det runt 20 min och när man kom dit... HELT OTROLIGT! Skog, vitsipporna blommar, vinden som blåser i ansiktet, grön mark, fåglarna kvittrar, underbar natur!!! Verkligen något som man gillar! (det var den 16/5, jag var där för första gången)

Idag den 17/5 har jag precis kommit hem efter 10 min cykling, nerför hela vägen!
Jag började klockan 6.45 så jag fick stiga upp runt 5.30-5.40. Jobbigt för jag sov runt 5 timmar bara...
När jag var där så började personalen att äta sin "frukost" (stiger upp tidigt så de äter frukost där) och börja arbeta runt 7.00.
Arbetsledaren som tog hand om mig berättade att det skulle va en begravning vid klockan 15.00. Vi åkte truck (en gammal bil från 70-talet...) till graven och han visade mig hur man grävde ett 24 cm i diameter och runt 70cm djupt hål där urnan skulle vara, jag fick använda ett verktyg som heter "stolpspade" tror jag (den används mest när bönder ska sätta staket). Sen var det rast vid 9.00 det var som arbetarnas "lunch rast", själv åt man en macka. Efter det satt arbetsledaren i möte (arbetsledaren är ganska upptagen med kontorsarbete och fält arbete). Så jag fick kratta ris, (små grenar som har ramlat ned från träden omkring, tror jag...) var ganska skönt; höra hur fåglarna kvittrar och blommorna blomma, fick jag göra tills 11.00. då var det rast! Därefter fick jag åka runt på en runda för att hämta alla sopor och gödsel med arbetsledaren (finns folk som tar hand om sina egna gravar också!) till 13.00 rasten. Åt lunch då. Sen fick jag dekorera en kreativ bild omkring graven med blommor! För mig var det kul för jag fick lite "ensam tid" då. Gå runt och hitta blommor i skogsområde (JÄTTE LUGNT, förutom tågen som åker förbi...) och dekorera dem. Efter begravningen fyllde vi hålet och därpå var det lite mera att göra som tog runt en 40 min eller något sånt. Sen släppte arbetsgivaren mig för dagen.
Det bästa: Sätta på sig ett par rediga skor som satt bra omkring fötterna
Det sämsta: gå omkring i stövlar när det var mestadels av tiden 20+